Varför härja runt i en koppargruva i Zambia när man kan knycka nyhetsmaterial från företagets hemsida?

Det händer att jag hoppar in som nyhetsreporter åt Inova i Karlstad, en stiftelse som jobbar med att få igång och stödja innovativa företag.

För tio år sedan var det bara redaktioner som hade behov av nyhetsreportrar, men numera är det många företag och organisationer som har en journalist eller informatör på lönelistan. Och dit hör alltså Inova.

Tempot på nyhetsförmedlingen på www.inova.nu är högt. Två nyheter i veckan är kravet, gärna tre. Det ska erkännas att jag mer än en gång har ställt mig frågan om detta verkligen är nödvändigt. Sitter det folk därute och trummar med fingrarna i bordet och väntar spänt på Inovas nästa webbnyhet?

Ja, det gör det! De företag som Inova har i sitt hägn har örnkoll på vad som läggs ut på sidan – på så vis uppstår ju faktiskt också en liten ”personaltidning” där anställda i Inova och deras inkubatorföretag håller sig à jour med varandras verksamheter.

Och även om nu olika delar av en blygsamt stor organisation bör hålla reda på varandras aktiviteter ändå, så är det något särskilt med att få redaktionell uppmärksamhet. Man känner sig sedd, ens verksamhet lyfts fram och det sprider en god känsla. Alla som jobbar med interna medier vet att detta är en av personaltidningarnas eller intranätets viktigaste uppgifter.

Men en annan målgrupp som är väl så viktig är journalisterna. Jag satt och dryftade detta med värdet av nyheter på hemsidor med min kamrat Cecilia af Jochnick som är chef för Värmlands Folkblad Näringsliv.

”De ska då inte förringas!” sa hon med eftertryck. ”Tänk bara när jag ska slå ihop månadens näringslivsbilaga och jag har trettio notisplatser att fylla. Gissa om jag går ut trålar vilt på alla hemsidor som finns!”

Och det är inte alltid det stannar vid notiser. Ett uppslag från en hemsida kan bli ett rejält reportage i samma tidning. Och i en rad andra liknande tidningar, det vill säga sammanhang där alla företag vill in och visa upp sig.

Nu visar dessutom en pinfärsk undersökning från Cision (källa Dagens Media) att en bra synlighet på nätet är helt nödvändig för företag som vill nå ut till landets journalister.

Hela 92 procent av journalistkåren använder sig av Google i sitt dagliga arbete och 56 procent av samma kår anser att företagens egna hemsidor är deras viktigaste arbetsredskap.

I mina luttrade öron låter detta som att journalister knycker mängder av uppgifter direkt från hemsidorna, och ofta vill de också ladda ner bilder från dem. Reportage och nyheter på hemsidorna har blivit ett väl utnyttjat komplement till de traditionella pressreleaserna.

Det är ju toppen! Och ger dig ytterligare ett skäl att verkligen hålla hög kvalitet på hemsidan. Vilken journalist kan motstå ett reportage från dina nöjda kunder i Tyskland, Brasilien eller Förenade Arabemiraten? Eller Säffle för den delen.

Volvo VM - ett mångsidigt fordon när kunden själv får bestämma.

Vi nämnde för ett tag sedan hur medicinanvändare ibland sköter affärsutvecklingen åt läkemedelsföretagen, nämligen när den som knaprar en medicin märker att den hjälper mot fler åkommor än den från början avsedda.

Så där är det ofta i annan industri också. Volvo Lastvagnar introducerade en medeltung lastbilsmodell i Brasilien, avsedd för kortare transporter av medeltung last, typ ett flak grönsaker hämtade i Sao Paulo och körda i fyra timmar till en stormarknad i Curitiba.

Visst, så blev det. Men ännu fler åkerier använde lastbilen för att hämta grejer hundra eller till och med tvåhundra mil bort – och sedan åka runt och distribuera produkterna i tätorterna. Långtradare och distributionsbil i ett alltså. En succé som vida överträffade vad Volvos egna affärsutvecklare hade räknat med!

”När kunden själv får välja”… Så utvecklar kunden din affär. När du jobbar med kundreferenser och berättar för dina andra kunder vad deras kolleger har hittat på, så kan du bredda din affär.

Det är sånt som är bra med kundreferenser. Och kundreferenser – success cases – det är precis vad vi på SkildraSuccess håller på med.

Alla är uppkopplade.

Nästan alla företagare inser att deras affärer skulle tjäna på om deras hemsida besöktes oftare. Det visar en undersökning som kampanjen Update Sweden gjorde förra året.
Här saxar vi lite fler intressanta uppgifter från undersökningen:

”I Sverige har för närvarande 92% av befolkningen internetuppkoppling.
Genom att använda online-medier för effektivare och mer målinriktade insatser kan just ditt företag öka sina marknadsandelar och stärka er position på marknaden.
Det här är inte en trend, det är ett skifte till något nytt.
Svenska företag har alla tekniska förutsättningar för att konkurrera, men de flesta vet inte hur de nya möjligheterna och verktygen ska användas. De som tar hjälp av internet och dess verktyg för att marknadsföra sin verksamhet, skapar ett försprång mot konkurrenterna och kommer att kunna ta nya marknadsandelar i en lokal eller global marknad.”
Saxat ur kampanjen www.updatesweden.se i december 2010

Fakta från en TSN-Sifo-undersökning beställd av Google 2010:
* 65 procent av de svenska företagen anser att hemsidan är en viktig del av deras marknadsföring
* 78 procent av de företag som har en hemsida anser att ökad webbtrafik skulle inverka positivt på deras affärer
* 61 procent av företagen använder sig hemsida för någon form av interaktiv kontakt med sina kunder. Då ingår företag som bedriver e-handel.

Volvos asfaltsmaskin jobbar på eriksgatan.

I Marocko är det varmt och soligt. Särskilt ute på vägen en massa mil in i landet, där asfaltsmaskinen rullar fram i en hastighet av två meter i minuten. Fråga oss, vi vet.

Marockanerna är inte bara tidsoptimister, de är också distansoptimister.
”Den asfaltsmaskin ni letar efter befinner sig just nu i Taliouine, det är alldeles i närheten av Taroudennt.”

Jaså inte längre. Bara sju mil, det fixar vi på en förmiddag.

Men så var det inte riktigt. Taliouine visade sig ligga drygt tio mil bortanför Taroudennt och vägen dit var kantad med små byar som man inte precis brakar igenom.

Väl framme vid arbetsplatsen hamnade vi i lunchrasten. Vi satt diskret kvar i bilen och tittade längtansfullt på mackorna som asfaltsarbetarna intog i skuggan under ett olivträd. Själva skulle vi ju bara vara borta ett par timmar, så matsäcken hade vi hoppat över.

Förmannen kom fram till oss efter ett tag.
”Det är ju helgdag i dag, men vi jobbar ändå”, berättade han. ”Det är för att kungen ska åka här i morgon och då måste vägen vara hel.”

Det förklarade varför byarna var så mycket renare och snyggare än de brukar, och varför det stod uppklädda människor utmed kravallstaket. Det var alltså inte för vår skull.

När asfaltsmaskinen väl satte igång gjorde den sitt jobb med sedvanlig bravur. Volvos nya maskinprogram för vägarbeten, köpt av Ingersoll Rand för några år sedan, är avancerade saker. Ett maskinavbrott när asfalten ligger rykande på vägen vore så förödande att maskinen inte bara har dubbel- utan trippelkommando. Värre än i ett flygplan.

Den mest centrala delen i en asfaltsmaskin är skriden, den ”mangel” som sprider asfalten innan välten kommer och trycker till den. I Volvos maskiner finns skridarnas ”rolls royce” av tillverkningen ABG.

”Ärligt talat är det ABG som är det viktiga varumärket här”, säger Antoine  vid Volvo CE:s kontor i Casablanca. ”Jag tror att många av våra kunder struntar i om det står Volvo eller Ingersoll Rand på maskinerna, bara de vet att det är en ABG-maskin. Fast de blir ju inte sämre av att vi numera bestyckar dem med Volvo-motorer.”

Ett dåligt varumärkesbetyg åt Volvo? Tvärtom! Att köpa in rätt produkter med rätt rykte är väl en konst så god som någon – ett klockrent success case.
Detta tycker nog vi som har följt Volvo CE genom åren, och lyft fram en rad nöjda kunder på olika håll i världen, att bolaget har lyckats väldigt väl med.

Media - ett bra verktyg.

Ibland blir jag så trött på mig själv. Jag arbetar i ett företag som har specialiserat sig på att arbeta med kundreferenser, att lyfta fram goda exempel på nöjda kunder.
Och vad gör jag själv? Berättar jag för mina leverantörer när jag är nöjd och glad?

Jag är medlem i en organisation som heter Media. Det är ett gott alternativ till fackliga Journalistförbundet som aldrig riktigt har varit bra på att hantera frilansjournalister som driver eget aktiebolag.

Två gånger under halvtannat år har jag utnyttjat föreningen Media grundligt. Ena gången var när en kollega försökte stjäla mitt firmanamn Skildra som jag har haft sedan 1995. Lagen är klenare än man tror på det här området, så det var ingen självklarhet för mig att stämma karlsloken bara sådär rakt upp och ner.

Jag kontaktade min intresseorganisation, vars kanslichef  CH Segerfeldt omedelbart började agera. Dessutom hade jag en halvtimmes gratis juristkonsultation att tillgå. Och inte vilken som helst, visade det sig. Utan av Jennie Kastberg på Rambergs Advokatbyrå, en av landets vassaste knivar i lådan ”immaterielrätt”. Snabb som en reptil var hon dessutom, och god pedagog.

CH Segerfeldt, Jennie Kastberg och jag lyckades tillsammans skrämma bort firmanamnsinkräktaren och det kostade mig visserligen bra mycket tid och ilska, men i alla fall inga dryga advokatarvoden.

Nästa gång var det turistchefen i Dalsland som snuvade vårt företag på ett konsultuppdrag värt 225.000 kronor, som han hellre ville lägga ut på en god vän – trots att hela bakgrundsarbetet till det aktuella projektet hade beställts och levererats in av oss, som också hade kommit med själva projektidén. Skandalöst om ni frågar mig.

Än en gång hade vi snabb och effektiv hjälp av Jennie Kastberg via föreningen Media. Det gav oss inte uppdraget tillbaka, men det gick inte heller till någon annan i brådrasket, så nu kan vi gå vidare med idén till hederligare folk.

Men som sagt; tror ni att jag har delgivit kanslichefen CH Segerfeldt och Jennie Kastberg dessa lyckade case? Tror ni att jag har ringt, mailat eller telegraferat till dem och uttryckt mina djupa tacksamhet över deras professionella hantering av Skildra AB:s ärenden?

Nu gör jag det! Jag skickar över den här bloggen till dem att använda som kundreferens. Föreningar och deras medlemmar tjänar alltid på att bli fler, så alla bidrag till god medlemsraggning bör vara välkomna.

Goda biverkningar?

Orudis. Jag säger bara: Orudis!
Orudis är ett läkemedel som uppskattas av hundratusentals kvinnor i Sverige varje månad. Ett piller som lindrar menssmärtor – men det var inte alls meningen från början.

Just läkemedelsindustrin brukar beskrivas som den industri där slutanvändarna bidrar som allra mest med innovativa idéer om nya användningsområden.

Att upptäcka oväntade effekter av ett läkemedel skulle förstås av en del kallas biverkningar och visst, ibland är de verkligen negativa. Men ofta också positiva.

Orudis gavs från början till människor med reumatiska problem. Med tiden uppenbarades fenomenet att reumatiska kvinnor som behandades med Orudis fick mycket lindrigare menssmärtor.

Eftersom medicinen inte lär ha några större andra biverkningar gjordes nya studier, vilket så småningom ledde till att Orudis blev ett frekvent använt preparat mot mensont. Se där ett typexempel på när slutkunden är din bästa innovatör!

Nu är det inte alltid du bara kan sätta en ny etikett på en burk och börja sälja den till en ny kundgrupp.
Men om du får veta att en av dina kunder använder en applikation på ett annat sätt än du själv hade tänkt dig, så kan du sprida denna kunskap till  dina andra kunder genom att låta innovatören – din kund – berätta om sin upptäckt.

Det kan du till exempel göra genom ett kundcase som vi lägger i anslutning till din hemsida. Ett success case har blivit till – till gagn för både dig och dina kunder!

Handfläkt - the Home Edition

Det var på toaletten det började, en offentlig toa med moderniteten handfläkt.

”Om Ni är missnöjd med denna produkt, meddela oss. Är Ni nöjd, berätta det för Era vänner.”

Det var mitt första möte med filosofin om att använda nöjda kunder i marknadsföringen.

Såvitt jag minns introducerades handfläktarna på hygieniskt sinnade etablissemang ungefär när jag gick i högstadiet och frekventerade Karlstads ungdomsgårdar, UG. ”Om ni är missnöjda… osv” var en ramsa man satt och läste om och om igen på UG-toaletten medan man begrundade kvällens utveckling och samlade sig för att gå in till kamraterna igen.

I dag skulle jag nog säga att jag aldrig har varit särskilt nöjd med handfläktar. Det blir för varmt av dem och de torkar händerna för långsamt.

Inte förrän jag kom till Japan och fick pröva på de verkliga grejerna blev jag frälst. Där stoppar man ner händerna i något som ser ut som en brödrost och så kommer en orkan blåsande mot dem, inte särskilt varm men enormt effektiv. På ett par sekunder har man torra händer utan att i utbyte ha behövt bli svettblöt över resten av kroppen.

Jag ska erkänna att det är först nu jag sprider detta för japanerna positiva budskap till mina vänner. Och inte har jag någonsin ringt till fabrikanten av de svenska handtorkarna och gnällt. Efter tvätt kör jag mina händer genom håret, det räcker för att få dem hjälpligt avfuktade för stunden.

Men alltså budskapet ”nöjd kund – missnöjd kund”, det har följt mig genom åren.

Och precis detta ska denna bloggsajt handla om. SkildraSuccess är ett företag som genom åren har lärt sig en hel del om hur ett företag kan använda sig av sina kunder för att bli bättre. Kundreportage – success cases – är ett av verktygen.

Vi återkommer!